Jaha, i mitt förra inlägg berättade jag ju om mitt underbara benpass, och att jag skadade mig lite under det. Det hela slutade med ett besök på akuten, ett par kryckor och lite medicin. EVentuellt har jag en liten spricka i knäskålen och det kan man inte göra någonting åt så det är bara att stappla runder på mina kryckor tills det känns bra igen.
Det börjar redan bli bättre nu iallafall, från början kunde jag inte röra benet alls, men nu kan jag iallafall både böja och sträcka :) Så framåt går det iallafall.
Men detta hindrar ju såklart inte mig från att gå till gymmet och träna. Jag menar det är ju benet som är skadat inte resten av kroppen. Så idag blev det ett skönt axelpaass med en mycket trevlig Johanna från gymmet :)
Det är så jäkla skönt att träna axlar, det är min favoritmuskelgrupp för tillfället :) Vilket ju är bra eftersom det är en av mina absoluta prio delar att träna :) I dagens pass ökade jag lite vikter, brukar köra axelpress i maskin på 30kg, men idag körde jag på 40kg :) Körde 2 ”nya” övningar för baksida som jag inte kört innan och de kändes jäkligt bra.. Det sved till ganska bra under hela passet iallafall.
Jag har fått tillbaka den där underbara känslan när jag tränar nu igen, den som jag tappade under dieten och under semestern. Just då var det bara en pina att gå till gymmet. Men nu, nu har jag fått tillbaka elden i passen och krigarskallen är på igen :) Jag ska visa att jag kan vara bättre än förra gången och jag ska visa att det går att nå det man vill bara man kämpar tillräckligt hårt och tror på sig själv tillräckligt mycket.
Min coach är lite rädd att jag inte äter min mat som jag ska för att ”jag är tjej och jag vet hur ni tjejer är” :) Och visst jag köper det, och jag kan erkänna att jag är skiträdd för att gå upp i vikt och bli ”tjock”. Jag vet att det inte kommer bli så men jag har ändå den där rädslan inom min. Speciellt nu när man MÅSTE gå upp lite för att kunna bygga mer osv. MEN… JAG är en person som vill nå mina mål, jag är en person som peppas av att se mig själv komma närmre dem, och jag VET att jag har klarat att komma i mitt livs form en gång, då finns det ingenting som talar för att jag inte skulle göra det igen.
Jag vet vad jag vill, och jag vet vad jag måste göra för att ta mig dit även om det betyder att jag måste lägga på mig lite. Jag vet ju ändå att jag kommer få en ännu bättre snyggare starkare och mer vältränad kropp till nästa tävling om jag bara gör som jag blir tillsagd så jag är inte orolig, och jag kommer aldrig att ge upp. :)
