Syns man inte finns man inte. Så när fitnessplay.tv fråga om jag ville börja blogga blev svaret JA direkt. Sekunden efter tänkte jag: Om vad?
Vad ska jag skriva, vad har jag att säga som jag tycker andra ska lägga ner tid på att läsa? Och jag stod där och kolla rakt in Agims, killen som fråga mig ögon, spelade cool och bara nickade lite. Han frågade om jag inte höll på med kettlebells och sånt, och jag nickade igen och sa att det stämde och det gör det.
Men vad ska jag skriva om det? Och vad är sånt?
Han sa fint då skickar jag över lite info till dig nästa vecka så kör vi igång och jag bara skaka hand och sa att det lät spännande. Sen gick jag vidare och fråga mig själv igen vad jag skulle skriva om, vad hade jag tackat ja till?
Och ju mer jag tänkte på det så ljusnade det, jag får chansen att sprida det jag tror på, funktionell träning, hur kroppen jobbar som en enhet och att kropp och knopp bör vara i harmoni.
Efter ännu längre betänketid kom jag fram till att skolan som jag går i har några av dom främsta föreläsarna och allt jag lär mig är det senaste inom forskning.
Det är ju fantastiskt att få chansen att dela med sig till folk som faktiskt vill läsa om träning och hälsa.
Det är annat än att ge 95% av bekantskapskretsen på facebook dåligt samvete varje gång man skriver om träning i statusuppdateringen.
Så med lättat hjärta och nyfyllda 28 år ser jag fram mot att få blogga på fitnessplay.tv!
Mer om mig är att jag studerar på heltid i Uppsala, Hälsoutveckling heter linjen och inriktar sig på entreprenörskap inom hälsa. Det är mycket träning och hälsa i allmänt fokus, varvat med hälsoekonomi och projektarbete.
Otroligt tacksam att jag har chansen att utvecklas i något jag älskar och drömt om att få arbeta med.
Arbetar även som PT och gruppinstruktör på Bodies in motion i sthlm, en träningsklubb som specialiserat sig inom det funktionella tänket.
Mycket av min inspiration kommer från mina mentors Jose Nunez och Katarina Woxnerud som driftar denna klubb.
Min egna träningsbakgrund varierar sig från kampsport ända tillbaks i tiden då Olof Inger var stjärnskottet alla snacka om och Omar Bouice regerade på svenska fighting scenen, till otaliga reps på bänkpressen varvat med försök till personbästa på milen. Kommer ihåg att jag redan då tänkte vad allt bänkpressandet gav mig för fördel när jag fightades och att springa en mil på plan yta, ska det vara det ultimata för en fem minuters rond som består av mestadels intervaller?
Det tog många år till innan jag förstod innebörden av den tankarna. Tankarna har utvecklats sen dess och idag har jag kommit långt på vägen till förståelse för vad som krävs för att få prestanda till olika rörelser och grundtanken allt snurrar runt är hur kroppen arbetar som en helhet och bör tränas som en.
Mer om detta kommer sen i bloggen!
Okej så hoppas vi ses i bloggen, må bäst och träna hårt!
