Tillbaks efter julledigheten som bestod av mycket skidor och en å annan afterski… Och det var extremt mycket jobb med PT biten inför jul. Kombinationen av arbete och semestern gjorde att jag kände att jag kunde ta det lugnt med träningen i dec, jag har kört på hårt sen augusti och kroppen behövde vila.
Reflektionerna nu när jag kommit igång igen är, som alltid efter viloperioder, hur muskelkåt jag blir under hårdare träningsperioder. Allt jag tänker på är hur jag ska bygga större muskler och lyfta tyngre vikter.
Och inget fel i det om nu målet med träningen är just det men min filosofi med träningen är att den ska få mig att må bra, må bättre. Och dilemat med den form av träning som ska ge mig en plats på olympia år 2078 alltså bygga stooora muskler är att den får inte mig att må bra. Tvärtom, den får mig att bli manisk, jag tappar fokus på andra saker, saker som jag tycker är viktiga utanför träningen. Jag får ångest när jag inte får träna, har mindre skoj på passen och massa småskador. När jag tränar mer funktionellt eller kanske ska säga mindre gym inriktat så har jag både roligare och mår bättre. Så efter mindre viloperioder kommer jag alltid tillbaks till det jag tycker är roligt sen efter nån månad brukar muskelkåtheten komma smygande och jag finner mig fastklistrad i knäböj med lite för höga vikter….
Så nyårslöftet blir mer traktordäck, instabilitet, tjocka rep, slyngelträning och medecinbollar!
2011 träningsglädjens år!
