Hallå igen:)
Det blev lite över 1 mil på cardio passet idag, känns asgött! Nu ikväll så ska jag, Jonna och en annan kompis som heter Marie ut på en powerwalk…sen hur snabbt man kan gå efter detta pass kan jag inte säga :) Körde 8km på crosstrainer och lite mer än 2km på bandet, det va sjukt jobbigt idag. Jag vet inte varför, men när jag stod på crossis så tänkte jag ”fan jag pallar inte mer” så tittade jag på Jonna som stod bredvid mig på en annan crossis, och då tänkte jag ” nej fan!, ska jag bli så snygg som Jonna och Anette så får jag fan kämpa också!” Så jag fortsatte och blev väldigt glad över att jag gjorde det. Peppen från andra är en så fruktansvärt stor hjälp för mig. Vissa vill inte alls att andra ska skrika eller pusha en, men för mig är det ett måste som jag känner just nu. Jag kan fortfarande inte lita på mig själv helt och hållet när det gäller att hela tiden ta ett steg längre, ibland går det men ibland inte. Att ta mig till gymet är inga problem eller att ställa mig och köra cardio, men ibland ger jag upp för tidigt när jag egentligen kan mer. Men det är ngot som jag kämpar med varje dag, för att som jag skrivit innan så är det de småsaker som räknas mest för mig just nu.
En annan sak som är väldigt positivt är att Daniel mår bra och han och Anette har bestämt för att stanna i Thailand. Mycket bra val tycker jag, att njuta av den resan som dom längtat så mycket efter. Härligt!! :) Men jag saknar dom massor!!!
De 3 bilder som jag lägger upp är på mina egna fina ”personliga tränare”:) Anette, Daniel och Jonna . Mina inspirationer!
Never ever give up!
